Nu tar Littfestgänget sommarlov. Vi återkommer när det finns något viktigt att rapportera.
Tills dess, kära vänner, så kan ni njuta av bokyllor i massor på denna sajt: Bookshelf Porn.
Ha en underbar boksommar!
Nu är Littfest inte bara en Litteraturfestival i Umeå, utan också en förening. Förenings ambition är att arrangera Littfest varje år – men också främja litteratur på många olika sätt.
På måndagskvällen 28 juni 2010 hölls det konstituerande årsmötet. En styrelse är utsedd, men vi kommer liksom förut att jobba för att få så stor spridning av engagemang, och så många samarbetspartners som möjligt. Alla är hjärtligt välkomna att engagera sig – och gå med i föreningen förstås.
Medlemsavgiften kostar bara 50 kronor per år (och vi bjuder på 2010 års medlemsskap)! Vi återkommer med information om hur du gör för att gå med.
Här ett utdrag ur protokollet:
”En interimistisk valberedning bestående av Inge-Bert Täljedal, Ann Ferm och Carl-Axel Gyllenram hade berett frågan om val av styrelse för Föreningen Littfest. Valberedningens talesperson Inge-Bert Täljedal föreslog att styrelsen skulle bestå av ordföranden jämte fem ordinarie ledamöter samt fyra suppleanter. På förslag av valberedningen valdes Daniel Kallós enhälligt till föreningens ordförande fram till årsmötet 2011.
Som ordinarie ledamöter under samma tidsperiod valdes enhälligt Jan-Olov Carlsson, Jenny Eklund, Katharina Eriksson, Johan Hammarström och Patrik Tornéus.
Som suppleanter under samma tidsperiod valdes enhälligt Henrik Bergner, Hanna Hindricks, Ann Ferm och Dan-Ove Willman.
§ 6. Val av revisor och suppleant fram till nästa årsmöte
På förslag av valberedningen valdes enhälligt Jan Danielson som förtroendevald revisor fram till årsmötet 2011. Victoria Edman utsågs enhälligt som revisorssuppleant för samma tidsperiod.
§ 7. Val av valberedning till nästa årsmöte 2011
Mötet valde enhälligt Inge-Bert Täljedal (sammankallande), Carl-Axel Gyllenram samt Stina A. Gezelius till valberedning fram till årsmötet 2011.”
Redan nu har förberedelsearbetet inför Littfest 2011 börjat så smått. Planeringen fortsätter så snart vi får besked från Umeå kommun om de ansökningar som lämnats in angående Litteraturfestivalens genomförande.
Nu bildar vi Föreningen Littfest! Syftet är att få en tydligare organisation kring festivalen, och en huvudman som har ansvar för att se till att Umeås litteraturfestival får en långsiktig lösning.
Det konstituerande mötet hålls måndag 28/6 klockan 18.30. Lokal: ABF, Hagaplan 1, Umeå.
Varmt välkommen att delta!
Vill du delta i styrelsearbetet för Föreningen Littfest, kontakta någon i valberedningen: Ann Ferm, Carl-Axel Gyllenram eller Inge-Bert Täljedal.
/föreningens interimsstyrelse: Daniel Kallos, Patrik Torneus, Jenny Eklund, Johan Hammarström och Katharina Eriksson.
1. Mötets öppnande
2. Val av mötesordförande, mötessekreterare och två justeringspersoner
3. Beslut om att inrätta Föreningen Littfest
4. Fastställande av stadgar för Föreningen Littfest
5. Val av styrelse för Föreningen Littfest fram till årsmötet 2011:
- Ordförande
- Ordinarie styrelseledamöter
- Suppleanter
6. Val av revisor jämte suppleant för tiden fram till årsmötet 2011
7. Val av valberedning fram till årsmötet 2011
8. Beslut om medlemsavgift för år 2011
9. Redovisning av och diskussion om den kommande verksamheten
Nu finns två av de prisade novellerna i Umeås Novellpris att läsa på nätet! Det är Norrländska litteratursällskapets nättidning eProvins som publicerar den vinnande novellen Hjortronskor av Hanna Hindriks och en av andrapristagarna; Balthoran av Annika Norlin.
Vill du läsa alla noveller kan du köpa Novellboken via Umeå2014.
Kanske är det också läge att delta i nästa års novelltävling? 1 oktober är sista datum för inlämning av bidrag.
Nu kan vi stolta visa upp en mängd fina bilder från Littfest 2010. Vi har samlat bilderna, som är tagna av fotograf Henrik Olofsson, i ett galleri.
Oavsett om du besökte Littfest 2010 i Umeå Folkets hus eller följer oss via webben, så vill vi gärna veta dina synpunkter på årets arrangemang.
Såhär två dagar efter festivalens slut, är det många tankar som virvlar runt i huvudet. Vad gick bra? Vad hade vi kunnat göra bättre? Vad tyckte besökarna? Vad skrivs om oss i medier och på bloggar?
De flesta som tyckt till verkar vara överens om att det gick bra i år. Riktigt bra till och med. Vi tog ett stort kliv framåt när det gäller besökarantal – många salar var fullproppade med publik och det var riktigt trångt bland utställarna. Stämningen var på topp, all tidsplanering och praktisk organisation klaffade, samordnandet av alla arrangörer och volontärer fungerade och de få fadäser som inträffade lyckades vi parera relativt smidigt. Sammansättningen av programmet har gått hem hos olika målgrupper och utvärderingarna som kommit in är överlag väldigt positiva.
Våra egna självkritiska tankar om förbättring tar jag en annan dag. Nu ska vi försöka tillåta oss att vara nöjda och stolta en stund…
Den som bäst beskrivit det vi försökt uppnå med Littfest är Sara Meidell, kulturredaktör på VästerbottensKuriren: Årets Littfest en fullpoängare. (Läs! Jag är förstås extra glad att hon ser och lyfter fram just den medvetna nätstrategin.)
Västerbottens Folkblad tycker att Littfest tog ett stort steg i år och Norrbottenskuriren skriver om Littfest i Umeå med många infallsvinklar.
Infotech skriver uppmuntrande om våra webbsatsningar och tycker att vi är ”en inspiration för andra arrangörer som anordnar konferenser och festivaler av olika slag”.
Medierna skriver förstås också om Novellpriset och om de författare som besökte Littfest, men den sökningen får ni göra själva, eller läsa rapporterna här på vår egen blogg. Tyvärr har riksmedierna inte haft någon bevakning på Littfest i år heller, vi hoppas att det kan bli ändring på det till nästa år.
Här finns lite bloggar i allmänhet som skrivit om Littfest, och bokbloggar i synnerhet. Förutom våra kompisar på Pocketblogg förstås. Och de som inte var med på plats, men som Vixxtoria och Snowflakes in rain, nöjt hänger med via de filmade seminarierna på webben.
Ett möte med PO Enquist är annars det som tycks ha påverkat både Googlekodens Andreas Ekström och Nina Frid från Bokcirklar mest. ;o)
Annika Norlin inleder finalen på Littfest 2010 med att spela sin ”Är du fortfarande arg?”. En låt med en text som är signifikant för hennes språkkonst. En liten novell i låtkläder. Och vid gårdagens Novellprisutdelning fick Annika Norlin andrapriset för sin ”Balthoran”.
Jenny Eklund intervjuar Annika och lyfter fram blandningen av ett vardagligt språk med djupa känslor i Annika Norlins texter och frågar vad det betyder att få pris.
”Det är ett bevis på att det jag skrivit existerar på riktigt.”
”Jag skriver för mitt eget goda nöjes skull mest. Ibland tänker jag på personer när jag skriver som inte vet att jag tänker på dem. Men om det är så att de tycker att låten är bra så har jag lyckats.”, säger Annika Norlin.
Novellpriset är en anonym tävling. Inte förrän pristagarna är utsedda sprättas kuverten. Annika Norlin, som länge velat skriva litterärt säger att just det betydde ganska mycket; att hon inte fick priset för att hennes namn var känt utan för textens skull.
En skillnad mellan att skriva noveller och låttexter är att det är lättare att trovärdigt skriva ur en annat perspektiv. ”Balthoran” är till exempel skriven ur en 14-årig killes perspektiv.
Jenny Eklund säger att hon tycker sig skönja en stor portion humor i novellen och i Annika Norlins texter, samtidigt som de inte väjer för svåra ämnen som exempelvis sjukdom eller övergrepp. ”Jag tror att det måste finnas lite glädje i sorgen och lite sorg i glädjen för att jag ska kunna ta till mig den” säger Annika Norlin.
Samtalet går vidare in på berättelser i countrymusik och banalitet i gammal schlager, som båda är textuttryck som tilltalar Annika Norlin.
Vad ska du göra härnäst, blir det musik eller litteratur eller både och? undrar Jenny Eklund. Annika Norlin svarar att hon håller på med en skiva men att hon tar det ganska lugnt, hon tror inte att det kommer bli någon roman förrän om sisådär 30 år. Det låter dock som att hon alldeles säkert kommer att fortsätta med sitt skrivande.
Anna Sahlén, Minabibliotek.se
”Vi har plockat ut tre nyckelord i varje låt” förklarar Frida Selander, när hon tillsammans med Tor Lundmark berättar hur de lyssnat på varandras hela musikkatalog innan de tagit plats på Iduns scen.
Efter att Frida Selander tolkats in i en önskan att vara delar i musiken är det dags för Tor Lundmarks kvitton i en affär att innebära en alldeles ny relation.
Backups är en ny demoinspelning som Frida Selander kommer att släppa och här går Tor Lundmark in på politiken, och att bli tvingad in i informationssamhället.
”Det är inget kul” säger båda i kanon. De har även var sin kritstrecksrandig kostym på sig och gör också estetiskt gott ifrån sig i sina fåtöljer på scenen.
I Tor Lundmarks Bara en värld tar Frida Selander upp vardagen, hur man knyter skorna och ”bara” gör allting rutinmässigt men att refrängen ger en positiv känsla och en annan betydelse av ”bara”.
Lilly handlar om Frida Selanders mormor och denna relaterar Tor Lundmark tillbaka till minnet och jämför hjärnminnet och det tidigare avhandlade dataminnet. Mormor själv sjunger här tillsammans med Frida Selander i denna jazzvals med en svag pianoslinga i bakgrunden.
”Man måste ta tid på sig” läser Frida Selander ut av Tor Lundmarks Trollformel, där han inte sjunger utan pratar texten. Han skulle därför vilja fortsätta i tre timmar till, men sparar ytterligare snack om text och musik till Annika Norlin som dyker upp på Idun-schemat härnäst.
Anna Östman, Minabibliotek.se
”Den här introduktionen är nödvändig för att kunna förstå hur Elfred Berggren kom att bli Norrlands första science fiction-författare.” säger frilansskribenten Erik Jonsson och berättar om Piteåsonen Elfred Berggrens vars livsöde han stötte på i Helge Dahlstedts forskningsarkiv.
Elfred Berggren föds år 1900 i en fin familj och börjar som ung läsa på KTH i Stockholm. ”Det är en ganska briljant ung man det här” säger Erik Jonsson Men när Elfreds far omkommer i hjärtslag och hans mor ett år senare dör i leukemi slås den välbärgade familjens idyll i spillror. Han går igenom sin utbildning med stöd från sin bror och skriver en avhandling om järnets metallurgi.
Under värnplikten i Östersund upptäcks att Elfred har en långt utbredd TBC. Det har inte kunnat misstänkas eftersom TBC är en arbetarsjukdom och Elfred ju kommer från en fin familj. Men han förklaras arbetsoduglig för all framtid i en pappersvändning och gör en klassresa nedåt.
”I mars 1925 blir han skickad till Österåsens sanatorium i Sollefteå där det hänt en hel del häpnadsväckande saker. Österåsen är ett fint sanatorium beläget vackert, avsides på ett berg vid Ångermanälven. Där kommer han i kontakt med läkaren Helge Dahlstedt som betytt mycket för kulturen i Norrland.” Han verkar ha tänkt ”Ska den här människan ha en pensel eller en skrivmaskin i handen, hur ska vi rädda hans liv?” när han träffade sina patienter.
Förutom naturalistiska och primitiva ideal tror Helge även på den själsliga och estetiska hälsan. Österåsen är ett konstnärskollektiv. ”Birger Vikström skrev sin roman De lyckliga åren i en skrubb på Österåsen. Lars Widding fick ärva Josef Kellgrens gamla säng på Österåsen och det sägs att det var då författargnistan hos honom tändes.”
Elfred Berggren får vara inköpsansvarig på Österåsens bibliotek men i övrigt är Helge Dahlstedt inte på det klara med hur han skulle omsätta Elfreds intellekt i praktiken. Men efter en vistelse på ett sanatorium i Frankrike där han kommer i kontakt med den europeiska intelligentian blir naturvetaren Elfred Berggren till viss del omskolad till filosof och humanist.
När han återvänder till Sverige använder han sin naturvetenskap till att titta på hur Jonathan Swift skrivit Gullivers resor. I en text i Dagens nyheter kritiserar han de naturvetenskapliga bristerna i skildringen. Han skriver också väldigt mycket om naturvetenskap och teologi och pratar om livets uppkomst och mening. I ett brev till sin bror i Tanzania skriver han att han överväger att bli författare.
Så kommer det sig att Elfred Berggren skriver Robotarnas gud. Året är 1931 och Elfred berggren är då helt sängliggande. Stödd av Helge Dahlstedt är han i full färd med att skriva. Tanken är först att det ska bli en radiopjäs men det blir en roman med ett av de vackraste och mest talande omslagen säger Erik Jonsson.
”Idedebatten i boken är det viktiga och inte den litterära framställningen, den tjänar bara till att lägga en diskussion under lupp även om det är ett mästerstycke i sig själv. Där nämns tekniska inventioner som är i begynnelsestadiet då, men också sådant som skulle komma långt senare, som gps och luftkonditionering. Elfred Berggren är ingenjör och har kunnat räkna ut hur saker ska kunna fungera.”
”Men det som är mest intressant med Robotarnas gud är det som karaktären Doktor Ek upplever när han kommer till Kapstaden. Världen har genomgått en globaliseringsproces så att alla nationers särdrag har suddats ut. Det är häftigt hur han förutser det, men också hur han förutser resor i tid och rum där resan har upphört att vara en händelse och bara är en förflyttning. Den handlar också om viljans frihet och är en human meditation över livets gåta.” säger Erik Jonsson.
Robotarnas gud finns att läsa i sin helhet på Runeberg.org.
Elfred blir allt sjukare och dör den 2 feb 1932 i tron om att hans roman refuserats men boken ges sedan ut av Bonniers efter påtryckningar från den intellektuella elit som var bekant med Elfred Berggren.
Anna Sahlén, Minabibliotek.se
