Var finner vi godhet i litteraturen? Eftermiddagens sista seminarium i Idun tar sitt avstamp i litteraturforskaren Lena Kjerséns Edmans bok Godhet i litteraturen och i livet. Författaren Kristina Kieri finns också på plats för att samtala om ämnet. ”Man blir god av att läsa Selma Lagerlöf har Horace Engdahl sagt” säger journalisten Ann Lagerström som leder samtalat. ”Hur kommer det sig att du skrivit och letat godhet i litteraturen” frågar hon sedan Lena Kjersén Edman.
”Jag tänker ofta på det som Sara Lidman har sagt. Människan blygs för det fulaste hon tänkt och det vackraste hon tänkt. Ondskan har ofta skildrats i litteraturen på ett bra sätt. Men det finns även böcker som betytt mycket för mig som skildrar godhet.” säger Lena Kjersén Edman och exemplifierar med Katarina Kieris Ingen grekisk gud precis och Ian McEwans Försoning. I boken Godhet i litteraturen och i livet nämner Lena Kjersén Edman levande människor som inspirerat henne samt 17 författare som skrivit om människor som åtminstone vill vara goda.
Ann Lagerström berättar att hon letat efter en definition av godhet, på Wikipedia, i Svenska Akademins ordlista men också bland sina facebookvänner. Hon visar på de olika svaren hon funnit olika.
”Problemet för oss är att definitionen på godhet härrör från kristendomen som definierar endast den som lever som Jesus som god.” Men de flesta av oss skulle nog säga att vi gör så gott vi kan. Det finns en grymhet i att vi aldrig kan vara helt goda som d som utgör vår definition på godhet; Jesus eller furst Myskin i Fjodor Dostojevskijs Idioten fortsätter Ann Lagerström.
Katarina Kieri berättar att hon inte medvetet skriver om godhet. ”Jag sitter inte och tänker ut det aktivt men jag hamnar i sådana ämnen när jag skriver barnböcker.”
”Människor som mest av allt är upptagna av att göra rätt i varje ögonblick är de människor som verkligen kan göra illa på grund av att de har svårt att hantera sina egna tillkortakommanden. Litteratur är bra på det sätt att den kan spegla ens egna tillkortakommanden så att man kan bearbeta dem. För man kan inte leva ett helt liv utan att såra någon, då har man inte levt.” säger Katarina Kieri.
Kan man inte hantera tillkortakommande kan det gå riktigt illa, som i exemplet Eunice Parchman i Ruth Rendells Stenarna skola ropa. Eunice Parchman är analfabet och dödar en familj på grund av att hon inte kan försonas med sina brister. Hennes oförmåga att läsa och skriva har gjort att hon har inte kunnat ta del av någon litteratur i sitt liv.
”Kanske är det så att godhet är att hantera det vi är med om” säger Ann Lagerström.
Ska vi tro de tre kvinnorna på scen bidrar litteraturen till människors godhet.
Katarina Kieri.
Lena Kjersén Edman
Ann Lagerström.
Anna Sahlén, Minabibliotek.se
