”Den här introduktionen är nödvändig för att kunna förstå hur Elfred Berggren kom att bli Norrlands första science fiction-författare.” säger frilansskribenten Erik Jonsson och berättar om Piteåsonen Elfred Berggrens vars livsöde han stötte på i Helge Dahlstedts forskningsarkiv.
Elfred Berggren föds år 1900 i en fin familj och börjar som ung läsa på KTH i Stockholm. ”Det är en ganska briljant ung man det här” säger Erik Jonsson Men när Elfreds far omkommer i hjärtslag och hans mor ett år senare dör i leukemi slås den välbärgade familjens idyll i spillror. Han går igenom sin utbildning med stöd från sin bror och skriver en avhandling om järnets metallurgi.
Under värnplikten i Östersund upptäcks att Elfred har en långt utbredd TBC. Det har inte kunnat misstänkas eftersom TBC är en arbetarsjukdom och Elfred ju kommer från en fin familj. Men han förklaras arbetsoduglig för all framtid i en pappersvändning och gör en klassresa nedåt.
”I mars 1925 blir han skickad till Österåsens sanatorium i Sollefteå där det hänt en hel del häpnadsväckande saker. Österåsen är ett fint sanatorium beläget vackert, avsides på ett berg vid Ångermanälven. Där kommer han i kontakt med läkaren Helge Dahlstedt som betytt mycket för kulturen i Norrland.” Han verkar ha tänkt ”Ska den här människan ha en pensel eller en skrivmaskin i handen, hur ska vi rädda hans liv?” när han träffade sina patienter.
Förutom naturalistiska och primitiva ideal tror Helge även på den själsliga och estetiska hälsan. Österåsen är ett konstnärskollektiv. ”Birger Vikström skrev sin roman De lyckliga åren i en skrubb på Österåsen. Lars Widding fick ärva Josef Kellgrens gamla säng på Österåsen och det sägs att det var då författargnistan hos honom tändes.”
Elfred Berggren får vara inköpsansvarig på Österåsens bibliotek men i övrigt är Helge Dahlstedt inte på det klara med hur han skulle omsätta Elfreds intellekt i praktiken. Men efter en vistelse på ett sanatorium i Frankrike där han kommer i kontakt med den europeiska intelligentian blir naturvetaren Elfred Berggren till viss del omskolad till filosof och humanist.
När han återvänder till Sverige använder han sin naturvetenskap till att titta på hur Jonathan Swift skrivit Gullivers resor. I en text i Dagens nyheter kritiserar han de naturvetenskapliga bristerna i skildringen. Han skriver också väldigt mycket om naturvetenskap och teologi och pratar om livets uppkomst och mening. I ett brev till sin bror i Tanzania skriver han att han överväger att bli författare.
Så kommer det sig att Elfred Berggren skriver Robotarnas gud. Året är 1931 och Elfred berggren är då helt sängliggande. Stödd av Helge Dahlstedt är han i full färd med att skriva. Tanken är först att det ska bli en radiopjäs men det blir en roman med ett av de vackraste och mest talande omslagen säger Erik Jonsson.
”Idedebatten i boken är det viktiga och inte den litterära framställningen, den tjänar bara till att lägga en diskussion under lupp även om det är ett mästerstycke i sig själv. Där nämns tekniska inventioner som är i begynnelsestadiet då, men också sådant som skulle komma långt senare, som gps och luftkonditionering. Elfred Berggren är ingenjör och har kunnat räkna ut hur saker ska kunna fungera.”
”Men det som är mest intressant med Robotarnas gud är det som karaktären Doktor Ek upplever när han kommer till Kapstaden. Världen har genomgått en globaliseringsproces så att alla nationers särdrag har suddats ut. Det är häftigt hur han förutser det, men också hur han förutser resor i tid och rum där resan har upphört att vara en händelse och bara är en förflyttning. Den handlar också om viljans frihet och är en human meditation över livets gåta.” säger Erik Jonsson.
Robotarnas gud finns att läsa i sin helhet på Runeberg.org.
Elfred blir allt sjukare och dör den 2 feb 1932 i tron om att hans roman refuserats men boken ges sedan ut av Bonniers efter påtryckningar från den intellektuella elit som var bekant med Elfred Berggren.
Anna Sahlén, Minabibliotek.se
